Det akademiska skrivandet inom högre utbildning har under de senaste åren uppmärksammats, diskuterats och problematiserats i flera sammanhang och ur olika perspektiv. Många studier, bl.a. om skrivande inom ämnena historia och företagsekonomi samt inom lärar-, juridik- eller bioteknikprogrammen, visar tydligt att vägen till ett akademiskt språk är både lång och mödosam (Blåsjö 2004, Ask 2007, Blückert 2010, Berends 2013). Det finns dock inga större kvantitativa undersökningar av akademiska texter skrivna av studenter medan kvantitativa analyser av elevtexter har gjorts regelbundet – med mer eller mindre tro på metodens lämplighet – sedan Hultmans & Westmans klassiska verk Gymnasistsvenska publicerades 1977.
Det man under åren har mätt i elevtexter är bl.a. text- och ordlängd, ordvariation, lexikal täthet, nominalkvot, ordklassfördelning, förekomsten av vissa ord och konstruktioner (nominalfrasers längd och djup, lågfrekvensord, bisatser), konnektivbidning, grammatiska metaforer, röstfenomen m.m. I en analys av akademiska texter behöver man snarare undersöka referatmarkörer, dialogicitet, perspektivmarkörer och garderingar. Då det numera finns en ordlista med ord typiska for akademiska texter oberoende av ämnesområde, kan denna användas som analysverktyg. Tiden är kanske mogen för ett nytt, måhända kontroversiellt, men förhoppningsvis användbart mått (nytt index?) för det akademiska språket.
I mitt föredrag kommer jag att presentera de olika mått som har använts inom den kvantitativt inriktade elevtextforskningen och den (ej obefogade!) kritik som kan riktas mot sådana ytspråkliga mätningar. Jag kommer också att diskutera andra typer av mått som kan vara användbara för undersökning av akademiska texter och dessa metoders tillämpning i analysen av texter skrivna av lärarstudenter under olika faser av sin utbildning.
Referenser
Akademisk ordlista, https://spraakbanken.gu.se/ao/
Ask, Sofia, 2007. Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Växjö.
Berends, Gerrit, 2013: Skrivsamarbete i högre utbildning: Tre studenters skribentprofiler i kollaborativa skrivargrupper. Stockholm
Blückert, Ann, 2010. Juridiska – ett nytt språk? En studie av juridikstudenters språkliga inskolning. Uppsala.
Blåsjö, Mona 2004. Studenters skrivande i två kunskapsbyggande miljöer. Stockholm.
Hultman, Tor G. & Westman, Margareta, 1977. Gymnasistsvenska. Lund