I Skövde kommun bor drygt 53 000 personer. Av dessa bor nästan 6 300 i Södra Ryd. Ryd skulle kunna sägas vara Skövdes motsvarighet till Rinkeby och Rosengård, dvs. en förort som växte fram under tidigt 1970-tal som ett resultat av det s.k. miljonprogrammet. Området kom snart att främst förknippas med invandrare och idag är ungefär 30 % av invånarna där födda utomlands. Rydskolan har elever med bakgrund i över 40 olika nationaliteter. Därför är Skövde en lämplig ort att välja för att fördjupa kunskapen om språklig variation i dagens Västergötland. I den undersökning av västsvenska ungdomars dialektalitet som presenteras i Dialektutjämning i Västsverige (DUV) ingick inte Skövde och inte heller ingick där några informanter med annat modersmål än svenska (Svahn & Nilsson 2014). Andra undersökningar av ungdomars varieteter har i sin tur i högre grad fokuserat på ungdomar med flerspråkig bakgrund och det multietniska inslaget i deras språk (t.ex. Källström & Lindberg 2011).

Jag vill med min undersökning utforska om ungdomar i Skövde är dialektala i samma utsträckning som ungdomar på de västgötska orter som undersöktes i DUV och om det finns skillnader i dialektalitet mellan ungdomar med flerspråkig bakgrund, uppväxta i Ryd, och ungdomar med enspråkig bakgrund, uppväxta på andra håll i Skövde med omnejd. Dessutom vill jag ta reda på om det bland ungdomar i Ryd finns en motsvarighet till det som i olika sammanhang har kallats Rinkeby- eller Rosengårdsvenska, dvs. någon typ av förortsslang (och/eller förortssvenska, för denna term se Bijvoet & Fraurud 2016).

Därför har jag gjort åtta gruppintervjuer med 27 ungdomar i Skövde, varav 10 är uppväxta i Ryd, och analyserat dessa. Det verkar inte vara någon tydlig skillnad i dialektalitet mellan å ena sidan ungdomar med enspråkig bakgrund och å andra sidan ungdomar med flerspråkig bakgrund. Snarare handlar det om ett kontinuum där fler med flerspråkig bakgrund har färre dialektala inslag i sina varieteter. Ungdomarna från Ryd har alla dessutom någon typ av språkdrag som kan knytas till deras flerspråkiga bakgrund. Även en informant med enspråkig uppväxt men med stort umgänge i Ryd talar i intervjun en tydlig förortssvenska. Hon växlar dock mellan varieteter. I föredraget kommer de enskilda individernas språkliga val att vara i fokus.

Referenser

Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari, 2016: What’s the target? A folk linguistic study of young Stockholmer’s constructions of linguistic norm and variation. I: Language Awareness 25 (1–2). S. 17–39.

Källström, Roger & Lindberg, Inger (red.), 20011: Young Urban Swedish. Variation and Change in Multilingual Settings. Göteborg.

Svahn, Margareta & Nilsson, Jenny, 2014: Dialektutjämning i Västsverige. Göteborg.