I mitt avhandlingsprojekt studerar jag skriftliga barnavårdsutredningar mot bakgrund av ett mindre antal enkät- och intervjusvar från socialsekreterare samt styrdokument för den sociala barnavårdspraktiken. Barnavårdsutredningar är texter som i vissa fall spelar livsavgörande roll för enskilda personer, och mellan 15 och 20 procent av alla barn i Sverige beräknas bli föremål för en barnavårdsutredning någon gång i sitt liv. Av dessa anledningar är fördjupad kunskap om språket i dessa dokument och dokumenten i allmänhet inte oväsentlig.

Syftet med undersökningen är att fördjupa kunskapen om barnavårdsutredningar som texter. Dessa skrivs av socialsekreterare och är yrkestexter som utgör ett centralt diskursivt arbetsredskap för dessa skribenter. Samtidigt är barnavårdsutredningar myndighetstexter som realiserar, kommunicerar och dokumenterar myndighetsutövning. Detta innebär att texterna fyller flera olika funktioner och vänder sig till flera olika mottagargrupper, vilket kan beskrivas som komplexa förutsättningar som texterna måste anpassas till. Min ambition är att belysa barnavårdsutredningar både som yrkestexter och som myndighetstexter, och det gör jag genom att anlägga två teoretiska perspektiv. Som yrkestexter studerar jag barnavårdsutredningar ur ett genreanalytiskt perspektiv, och som myndighetstexter studerar jag dem ur ett maktkritiskt perspektiv. Det maktkritiska perspektivet aktualiseras genom att jag belyser hur ansvar konstrueras och hanteras i texterna.

Med utgångspunkt i de institutionella förutsättningar som texterna underkastas belyser jag frågor om textstruktur, ordförråd, språkliga aktiviteter och mönster för påverkansrelationer i texterna. De teoretiska och metodologiska perspektiven fångar både socialt och textuellt betingade förhållanden, och analysmetoder hämtas från genreanalys, kritisk diskursanalys och korpuslingvistik och utvecklas för att passa studiens syfte och material.

Ett urval av resultat är att språk varierar tydligt i olika delar av barnavårdsutredningarna, att olika textdeltagare konstrueras på synnerligen varierande sätt i fråga om ansvar för påverkan och att det kan finnas anledning att omvärdera en viss typ av klarspråksrekommendation. I föredraget har jag för avsikt att problematisera avhandlingens analysmodell och kombinationen av analytiska och teoretiska perspektiv, samt diskutera nya teoretiska landvinningar inom systemisk-funktionell lingvistik.