2011 beslutade den dåvarande regeringen att inrätta en tillfällig satsning på kultur för äldre, allmänt kallad Kultur för äldre. Satsningen kom att pågå under tre år och innebära att Statens kulturråd delade ut sammanlagt 70 miljoner kronor till ett femtiotal kultur-, forsknings- och utvecklingsprojekt runt om i landet. Som brukligt kom satsningen också att resultera i en mångfald av texter – allt från regeringsbeslut till informationstexter på nätet (jfr Koskela 2010).

I mitt föredrag tar jag avstamp i en kartläggning av centrala texter inom satsningen Kultur för äldre, och presenterar en analys av hur relationerna texterna emellan tar sig uttryck. Vilka funktioner fyller texterna, och vad händer när olika aktörer inom satsningen talar om delvis samma teman? Särskilt fokus lägger jag på de texter som rör beslut, finansiering och utvärdering av de kulturprojekt som finansierades inom satsningen.

Kartläggningen belyser texterna inom Kultur för äldre som en intertextuell kedja, dvs. en serie texter som är länkade till varandra genom att de behandlar och därmed rekontextualiserar samma eller ett starkt besläktat innehåll (Linell 1998). Relationen mellan vissa av texterna i materialet framträder genom att en text uttryckligen fastställer att en annan ska produceras. Exempel på sådana relationer finns mellan Statens kulturråds utlysningstext och de bidragsansökningar som skrevs av kommuner, landsting och kulturarbetare. Andra relationer är mindre explicit uttryckta, men kan klarläggas med utgångspunkt i de institutionella ramarna för satsningen.

Texternas inbördes relationer manifesterar sig genom att texterna tenderar att svara på och upprepa innehållet i föregående texter inom textkedjan. Dessa spår av andra texter är ibland tydligt signalerade i form av citat, men förblir ibland implicita (jfr Solin 2004). Element som särskilt tenderar att rekontextualiseras mellan texterna är argument och målformuleringar, både för satsningen som helhet och för enskilda delprojekt. När sådana element rekontextualiseras sker också vissa transformationer, t.ex. genom att det som ursprungligen formulerats som ett syfte i en beslutstext kan formuleras som ett resultat i en utvärdering.

Referenser

Koskela, Merja 2010. From bureaucrats to the public on the internet. Methodological aspects of intertextual analysis. Fachsprache, 1-2/2010, pp. 54–63.

Linell, Per 1998.  Discourse across boundaries:  On  recontextualizations  and  the  blending of voices in professional discourse. Text 18(2), pp. 143–157.

Solin, Anna 2004. Intertextuality as mediation: On the analysis of intertextual relations in public discourse. Text 24(2), pp. 267–296.