Idag är hållbarhet ett allmänt känt begrepp, men för trettio år sedan visste få vad det innebar. Näringslivet står för teknologiutvecklingen och lejonparten av investeringarna i ekonomin. Därför är företagens hållbarhetsarbete centralt för att minska klimatpåverkan och för att uppnå miljömålen som fastslogs vid FN:s klimatkonferens (COP 21) i Paris 2016. Inom det politiska området har hållbarhet etablerats som ett av de mest centrala begreppen och betydelsefullaste politikområdena, medan näringslivet först under de senaste femton åren börjat tala om hållbarhet i bred bemärkelse.

Frågan är dock hur hålbarhetsdiskursen har vuxit fram i de stora företagen. Detta är en viktig fråga som emellertid studerats i allt för begränsad omfattning. Visserligen finns en omfattande forskning om sustainability reporting, corporate environmentalism och corporate social responsability, men få av dessa har kartlagt hur hållbarhetsdiskusen vuxit fram i företagen i Sverige, ett land som ses som en föregångare på området. Hållbarhet har inte heller ägnats större uppmärksamhet inom språkvetenskap.

För att kartlägga hur hållbarhetsdiskursen vuxit fram inom svenska företag studeras årsredovisningarna från de fem största företagen 1996 till 2016 med särskilt fokus på hur hållbarhetsbegreppet har använts. Centrala värdeskapande ord och fraser undersöks i korpusanalyser. Ordens frekvenser, kollokationer och placering i texterna undersöks i korpusanalyserna som gör det möjligt att identifiera områden för fördjupade analyser. Diskursanalyser görs av hur uttryck för hållbarhet accentueras och motiveras, hur argumentation byggs upp, vilka röster som hörs, vilka textstrukturer som används och hur samband och sammanhang skapas.

För att förklara varför hållbarhetsdiskursen vuxit fram använder vi Boltanskis och Chiapellos (2005) idéer om kapitalismens dynamiska anda, att den förändras i takt med att samhället förändras. När kapitalismen utsätts för kritik avväpnas kritiken genom att införlivas i kapitalismens dynamik. Så när de stora företagen i Sverige allt eftersom inkorporerat hållbarhetsbegreppet i sin begreppsvärld har den kritik som ursprungligen fanns i definitionen av begreppet delvis gått förlorad.

Referenser

Boltanski, Luc och Eve Chiapello (2005). The New Spirit of Capitalism. London: Verso. Övers. Gregory Elliott