Värdegrundstexter är relativt nya företeelser i den svenska myndighetssfären. Dessa texter presenterar värden, identiteter och normer som ska vara myndighetsgemensamma; ofta används bilder och grafiska inslag som punktlistor (Nyström Höög 2015, 2017). Deras uppkomst har ofta kopplats till myndigheters – särskilt universitetens – externa kommunikation och positionering (Lerøy Sataøen 2014, 2015; Wæraas 2010). Det finns också språkvetenskaplig forskning där närbesläktade texter kopplas till styrning av myndigheter; återigen är universiteten i fokus (Ledin & Machin 2015).

Vårt föredrag har en betydligt bredare ansats och är baserat på resultat från det pågående forskningsprojektet En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter (Riksbankens Jubileumsfond 2016–2018). Inom projektet har samtliga värdegrundstexter och relaterade texter såsom visioner eller mål (totalt 230 texter) från alla svenska förvaltningsmyndigheter samlats in. En fokusgrupp med 7 HR-chefer har genomförts, liksom en kvantitativ enkät till samtliga anställda på tre myndigheter från tre olika sektorer. Våra resultat indikerar att värdegrundstexternas framväxt kan kopplas till styrning i vid bemärkelse snarare än till extern positionering. Syftet med vår presentation är därför att genom kritisk genreanalys (Björkvall 2017; Bhatia 2010, 2015) diskutera relationen mellan byråkratisk förändring, social handling och en ny genres framväxt och centrala drag.

Den yttre ramen för genreanalysen är teoretiska idealmodeller som inom organisationsforskningen används för att förstå byråkratisk förändring. Sådana modeller måste vara baserade på empiriska undersökningar av hur organisationer förändras i praktiken, men genom att renodla och jämföra ett antal idealtyper kan prototypiska skillnader identifieras. Vår presentation tar avstamp i förändrade styrmönster som karakteriserar nybyråkratiska organisationer (NBO) (Reed 2011). I NBO uppstår ofta ett styrmässigt vacuum som bl.a. kräver nya genrer, t.ex. värdegrunden. Emellertid pekar våra genreanalyser på ytterligare ett viktigt resultat: värdegrundstexternas konkreta innehåll är relativt lågprioriterat i myndigheternas styrpraktiker. Genom ett antal exempel från texter, fokusgrupp och enkäter argumenterar vi därför för en omvärdering av texternas främsta funktion. Deras huvudfunktion är inte att förmedla ett innehåll, utan att existera materiellt och symboliskt.