Språkbad är en undervisningsmetod med utmärkta inlärningsresultat. Inlärningen börjar i dagvården, fortsätter i grundskolan och sker implicit, genom rikligt inflöde av lärarna som enbart talar språkbadsspråket och genom meningsfull klassrumsinteraktion. Språkbadseleverna når inte infödd nivå, men de utvecklar betydligt bättre praktiska kunskaper i svenska än de finska elever som får traditionell undervisning i svenska som andraspråk. Språkbadslärare, rektorer och utbildningschefer är dock medvetna om att språkbadseleverna ofta har problem med grammatiken. Trots detta har några djupgående undersökningar med stora korpusar inte tidigare gjorts, även om finländsk språkbadsforskning annars har varit gedigen.
I mitt föredrag presenterar jag typiska drag i användningen av species och artikelbruk hos finska språkbadselever i årskurserna 6 och 9. Species och artikelbruk är klassiska problemkällor för t.o.m. mycket avancerade andraspråksinlärare i svenska, varför det är sannolikt att problem förekommer även i språkbad. Materialet består av fria skrivuppgifter (n=142 i åk6 och n=162 i åk9) samt grammatiska test som eliciterar de mest komplexa nominalfrastyperna (bl.a. dubbel bestämdhet; n=77 i åk6, n=87 i åk9). Språkbadseleverna jämförs också med svenskinlärare i traditionell undervisning (n=67 i uppsatserna, n=50 i testen). Centrala frågor är:
- Vad är typiskt för species och artikelbruk hos språkbadseleverna jämfört med varandra och med elever i traditionell undervisning?
- Hurdana svårigheter har informanterna? Vad beror de på?
Jag analyserar materialet ur språkliga, kontextbundna och individuella faktorers synvinkel (se Housen & Simoens 2016). Svårigheterna med grammatiken kan bero på språkliga drag (t.ex. frekvens eller komplexitet), inlärningssätt (t.ex. språkbad vs traditionell undervisning) eller inlärarens egenskaper (t.ex. åldern): yngre språkbadselever jämförs med både äldre språkbadselever och elever som fått traditionell undervisning. Det som visar sig vara svårt för språkbadselever i årskurserna 6 och 9, dvs. efter i genomsnitt åtta respektive elva år i språkbad, visar vad som är inherent svårt med species och artikelbruk i svenskan. Denna kunskap kan användas för att utveckla undervisningen.
Litteratur
Housen, A. & Simoens, H. 2016: Introduction: Cognitive Perspectives on Difficulty and Complexity in L2 Acquisition. Studies in Second Language Acquisition 38:163–175.