Syftet med studien är att beskriva de debatter om könsneutralt språk som förts inom kommunpolitiken det senaste åren till följd av FI:s motion om att införa könsneutrala personbeteckningar, och undersöka vilken betydelse denna språkfråga får i det politiska samtalet. Studien kan därmed bidra till en mer komplex förståelse av innebörden av feministisk språkaktivism.

Feministiskt initiativ (FI) är ett parti som lägger stor vikt vid hur verkligheten beskrivs och vilka normer som gäller, något som ofta kokar ner till diskussioner om enskilda ord och formuleringar i texter och dokument (Eduards 2016).

Vid valet 2014 fick FI 26 mandat i sammanlagt 13 kommuner. En av de frågor som partiet har drivit i kommunpolitiken är bytet av tjänstebeteckningen tjänsteman mot tjänsteperson. En motion gällande detta har, mer eller utan revideringar, drivits igenom i ett antal kommuner, men har också fallit i flera.

Skälen till bytet är enligt motionerna två. För det första vill FI skapa en mer inkluderande tjänstebeteckning, då inte alla tjänstemän vill definiera sig som män. För det andra menar FI att språket ”har en central roll” i jämställdhetsarbetet, och kan ”förändra strukturer och attityder” (Motion KSN-2016-2361).

En central fråga för min studie är dock huruvida inte bara beteckningsbytet som sådant, utan också själva debatten, kan förändra strukturer och attityder.

Jag har därför undersökt ett par av de debatter som föregått beslut i kommunstyrelser och kommunfullmäktige i landet. Med hjälp av videoinspelade kommunstyrelsemöten och protokoll visar studien hur frågan om könsneutrala beteckningar antar symboliska värden (som modernitet och framstegsanda alternativt resursslöseri och plakatpolitik), och hur den därmed kan användas för att skapa identitet och allianser både inom och över partigränserna.

Detta resultat pekar på att feministisk språkaktivism är en komplex företeelse som handlar om mycket mer än att bara byta ut ord, och att vi för att förstå dess betydelse måste studera den som en pågående process, djupt inbäddad i olika kommunikativa praktikgemenskaper.

Referenser

Eduards, Maud, 2016: Feminism som partipolitik. Stockholm: Leopard.

Motion av Mona Camara Sylvan och Tomas Karlsson (båda FI) om avkodning av könsprefix vid politiska förtroendeuppdrag och arbete i offentlig förvaltning. Diarienummer: KSN-2016-2361. Uppsala: Kommunledningskontoret.