Svenskans ställning i det tvåspråkiga Finland har debatterats livligt under de senaste åren. Språket är obligatoriskt i skolan, men i studentskrivningarna har det sedan 2005 varit frivilligt, vilket givetvis påverkat negativt nivån på förhandskunskaperna hos universitetsstuderande. I den finländska kandidatexamen ingår en kurs i andra inhemska språket på nivå B1-B2 som för finskspråkiga är svenska. Sedan 2010 har Helsingfors universitet dessutom erbjudit en möjlighet att avlägga en tvåspråkig kandidatexamen – först bara vid två fakulteter, i dag vid hela universitetet. Målet är att studerandena i slutet av studierna nått nivå C1 i det språk som inte är deras modersmål.

Till akademiskt språkbruk hör i allra högsta grad att producera vetenskapliga texter. Att kunna skriva enligt vissa normer är viktigt. Mitt syfte är att studera skriftlig färdighet hos finskspråkiga studenter som valt att avlägga tvåspråkig examen. Utan att närmare ha gått in på vad som krävs på de olika CEFR-nivåerna har jag undersökt åtta kandidatuppsatser skrivna åren 2013-2015. Som jämförelsematerial har jag fem akademiska slutarbeten från Svenskfinland respektive Sverige.

Skribenter med hög skrivkompetens på sitt modersmål skriver bättre texter också på andraspråket, påpekar Ulrika Magnusson (2013). Jag vill så långt som möjligt eliminera denna inverkan och i stället fokusera på andraspråksnivån, som enligt Magnusson i högre grad än mer textövergripande strategier hos vana skribenter överensstämmer med korrekthet i syntax, ordförråd och morfologi, av vilka jag koncentrerar mig på de två förstnämnda dragen.

Beträffande ordförrådet betraktar jag närmast referatmarkörer. Användning av referatmarkörer är typiskt för akademiska texter och avspeglar enligt min uppfattning hur inläraren behärskar det akademiska språkbruket. För syntaxens del fäster jag uppmärksamhet vid olika bisatstyper. Svenskans bisats med sin speciella placering av satsadverbial anses nämligen vara en synnerligen svår struktur för språkinläraren. Därvid är det vidare intressant att se, vilka uttryck som placerats i satsadverbialets plats.

Litteratur

Fiilin, U. & Jokinen, J. & Vaattovaara, J. 2014: Akademisk expertis på två språk – utveckling av språkkunskaper inom tvåspråkig kandidatexamen. Oulu University Press.

Magnusson, Ulrika 2013: Skrivande på ett andraspråk. I: Hyltenstam K. & Lindberg I. (red.). Svenska som andraspråk – forskning, undervisning och samhälle.