Forskningsprojektet SALT, (Science and Literacy Teaching), med finansiering från Vetenskapsrådet, syftar till att stödja lärares språkundervisning i de naturvetenskapliga ämnena i årskurs 7-9. I projektet studeras hur litteracitet i en naturvetenskaplig kontext är synlig i klassrummet i två större svenska städer. Forskning visar att kunskap om ordens betydelse är grundläggande för förståelse av innehållet i undervisningen (Saville-Troike, 1984). I detta sammanhang betraktas kunskap om ordens betydelse i ämnesundervisningen som en del av litteracitetsbegreppet. Följande frågeställningar med fokus på ordförråd fokuseras i detta bidrag: hur syns medvetenheten om språkets betydelse för inlärning i undervisningen? Vilken kunskap tror lärare att elever har? Vilken kunskap har de?

Ett empiriskt underlag för bedömning av 170 elevers kunskap om 90 ord har skapats under två år då elevernas kunskaper om vokabulären i biologi, fysik och kemi undersöktes. Mer specifikt testades receptiv kunskap om ämnesneutrala skolrelaterade och ämnesrelaterade mångtydiga ord i en naturvetenskaplig kontext. Information om elevernas bakgrund var modersmål, modersmålsundervisning och antal år av undervisning i svenska.

Resultat i projektet visar att det finns mycket stora skillnader i resultat som kan kopplas till språklig bakgrund och antal år av undervisning i svenska. Ett annat resultat som också kan återföras till undervisande lärare är mer specifikt vilka ord som är speciellt utmanande för elever genom systematisk utprövning av ord med hjälp av kategorisering enligt en ordtypsmodell av ämnesrelaterade och ämnesneutrala ord (Kanebrant et al.). Exempel på svåra ämnesneutrala skolrelaterade ord är: bestå av, bidra till, egenskaper, ge upphov till, orsakas av och åtgärder. Exempel på svåra ämnesrelaterade mångtydiga ord var: bestående, bindas, bryter, driva, framkalla och gren.  I bidraget redogörs för urvalet av testord i kontext samt hur vissa ord byter betydelse mellan ämnen eller har flera betydelser inom ett ämne.