I en globaliserad och internetstyrd värld verkar multinationella företag i ett språkligt och sociokulturellt ramverk med globala, nationella och lokala hänsyn sammanflätade. I sin arbetsplatspolicy måste de balansera mellan ekonomiska hänsyn och sociala värderingar, vilket gör att såväl global språklig dominans som nationella språkattityder och lokal demografisk mångfald har betydelse.

Av praktiska skäl har multinationella företag valt ett internationellt företagsspråk.  Detta språk används på ledningsgruppsmöten och i externt och officiellt skrivande. På lokal nivå är praktiken ofta komplex, vilket betyder att olika språk används i olika situationer och av olika arbetstagare. Inte sällan finns det barriärer inom företaget – och på arbetsplatsen – mellan väl- och lågutbildade anställda ifråga om kompetens och språkanvändning.

I föredraget kommer jag att diskutera resultat av en undersökning av de explicita språkkrav som anges i annonser för jobb i Sverige. Annonserna, som lades ut på nio multinationella företags webbplatser 2016,  avslöjar företagens språkpolicy, samtidigt som de ger en bild av praktiken på svenska arbetsplatser. Fokus i min studie ligger på vilka språk som explicit nämns samt om och hur språkfärdigheten preciseras. Språkkraven ställs mot jobbannonsernas krav på utbildning, ledarskapserfarenhet och yrkeserfarenhet.

Majoriteten av annonserna anger krav på färdighet i både svenska och engelska. Resultaten tyder samtidigt på en delad svensk jobbmarknad där krav på goda kunskaper i engelska, oberoende av sektor, korrelerar med hög utbildningsnivå. Ett annat resultat är att man ofta omnämner såväl muntlig som skriftlig språkbehärskning.

Globalisering är en fortgående process. En jämförelse av språkkraven i annonser 2016 med de krav jag funnit i en tidigare studie (genomförd 2006) visar att krav på både engelska och svenska är frekventare 2016. Märkbart är också att kravet på kunskap i svenska ökat både för jobb med medelhöga och låga utbildningskrav.

Med fokus på språkattityder, hierarkier och mångfald, kommer jag att sätta in resultaten i en modell för den kontextuella konstruktionen av professionell diskurs (Gunnarsson 2009, 2014).

Referenser

Gunnarsson, Britt-Louise, 2009: Professional Discourse. London and New York: Continuum.

—, 2014: Business discourse in the globalized economy: The construction of an attractive workplace culture on the Internet. I: Discourse in Context, red. J. Flowerdew. London, etc.; Bloomsbury. S. 91-112.