En instruktion som uppmanar till handling kan innehålla imperativformen av det verb som beskriver själva handlingen, som t.ex. Kom hit! (se t.ex. Lindström m.fl. under utgivning). I situationer där handlingen ska utföras här och nu och där deltagarna har en gemensam förförståelse av situationen är också frasformade instruktioner utan verb möjliga (SAG 4, §33). Vi har studerat instruktioner i form av frasformade yttranden som personliga tränare ger sina klienter i en träningssituation, och frågat oss när dessa yttranden är möjliga och hur deltagarna skapar förståelse för dem i interaktionen (jfr Lindström 2008).
Vår studie visar hur deltagarna skapar mening med hjälp av språkliga och kroppsliga handlingar i den specifika kontexten, och uppnår gemensam förståelse kring dessa frasformade yttranden (jfr t.ex. Keevallik 2013). I träningssituationen är det tydligt för både tränaren och klienten vad den pågående aktiviteten går ut på, till exempel är det givet att den personliga tränaren kan instruera klienten genom att explicit tala om hens kropp (som i bak med hälen!). Det är också tydligt att de frasformade instruktionerna i allmänhet inte kräver verbala responser, utan att det istället är kroppsliga responser som är prefererade (jfr t.ex. de Stefani & Gazin 2014). En frasformad instruktion som upp, upp, upp, upp! leder därmed inte till verbal respons (även om man kunde tänkt sig exempelvis ett ja! eller ett ok!) utan till att klienten gör en uppåtrörelse – i det här fallet går hon upp ur en bentänjning.
Studien är genomförd med samtalsanalytisk metod och vi kommer dels att presentera grammatisk variation hos frasformade instruktioner i vårt material, dels visa hur deltagarna gör dem meningsfulla och funktionella i specifika situationer. Resultaten diskuteras också utifrån ett pluricentriskt perspektiv då materialet vi använder omfattar inspelningar på både sverigesvenska och finlandssvenska. Institutionella situationer där den ena deltagarens kropp är i fokus, är i någon mening intima och därmed socialt komplexa. Beskrivningar av hur detta hanteras av deltagarna i olika kulturer bidrar till en ökad förståelse av sambanden mellan språk, nation och kultur (Norrby m.fl. 2012).
Referenser
De Stefani, Elwys & Anne-Danièle Gazin 2014. Instructional sequences in driving lessons: Mobile participants and the temporal and sequential organization of actions. Journal of Pragmatics 65:63–79
Keevallik, Leelo, 2013: The interdependence of bodily demonstrations and clausal syntax, Research on Language and Social Interaction, 46:1, p. 1-21.
Lindström, Jan 2008. Tur och ordning. Introduktion till svensk samtalsgrammatik. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Lindström, Jan, Camilla Lindholm, Catrin Norrby, Camilla Wide & Jenny Nilsson under utgivning. Imperatives in Swedish medical consultations. Kommer i: M-L Sorjonen, L. Raevaara & E. Couper-Kuhlen (red.), Imperative turns at talk: The design of directives in action. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company.
Norrby, C., C. Wide, J. Lindström & J. Nilsson 2012. Finland-Swedish as a non-dominant variety of Swedish – extending the scope to pragmatic and interactional aspects. In: Muhr, R. (ed.), Non-dominant Varieties of Pluricentric languages. Getting the picture. Frankfurt am Main: Peter Lang International Academic Publishers.
SAG = Teleman, Ulf, Staffan Hellberg & Erik Andersson 1999. Svenska Akademiens grammatik 1–4. Stockholm.