Majoriteten av de sociolingvistiska och dialektologiska undersökningar som har gjorts på svenskt material fokuserar på språklig produktion. Något som har studerats i betydligt mindre utsträckning är språklig perception. Språklig perception handlar bl.a. om att kunna förstå och tolka språklig variation; att kunna urskilja och identifiera olika sätt att tala (och skriva). Det är en typ av kompetens som vi språkbrukare använder när vi kategoriserar andra talare för att orientera oss i förhållande till dem.

Nyare former av språklig variation väcker ofta starka reaktioner. Under hösten 2016/våren 2017 genomförde jag en lyssnarstudie bland olika kategorier av grindvakter  (bl.a. rekryterare, arbetsförmedlare och studievägledare) om deras uppfattningar av och attityder till olika former av språklig variation som kan relateras till de senaste decenniernas invandring till Sverige. Materialet till studien har samlats in med hjälp av enkäter (med bl.a. attitydskalor och en yrkesgissningsuppgift) och fokusgruppsamtal. Att just grindvakter är intressanta att studera motiveras av det faktum att grindvakter är personer ”vars handlingar kan få tydliga konsekvenser för andra personers karriärutveckling” (Hertzberg 2003: 20).

Under föredraget kommer studien att presenteras och följande frågor kommer att belysas:

• Skiljer dessa grindvakter mellan olika sorters språklig variation (t.ex. brytning, ungdomsslang och förortssvenska), eller uppfattar de endast en skillnad mellan å ena sidan ”svensk svenska” och å den andra ”svenska med något utländskt”?
• Vilka ord använder de för att beskriva dessa olika former av språklig variation?
• Vilka sociala betydelser förknippar de med variationen?