Man kan säga att nusvenskan har tre platser för subjekt. Den vanligaste platsen (60–70 %) är i fundamentet, som i (1a). Vid inversion står subjekt antingen före (1b) eller efter negation (1c) i satsens mittfält. Ordningen mellan adverbial och subjekt bestäms av semantiska och informationsstrukturella faktorer; pronominella subjekt föregår i de flesta fall negationen, medan placeringen av nominalfrassubjekt uppvisar större variation.
(1) a. Kennet Andersson räknar inte med spel i någon av kvalmatcherna.
b. Så har saken dock inte utvecklats hittills.
c. Varför får inte alla kunder en egen kod, som bara kan användas en gång?
När det gäller mittfältsplacerade subjekt uppvisar de moderna fastlandsskandinaviska språken variation. I norska följer icke-pronominella subjekt i normalfallet negation, medan modern danska bara har subjekt efter negation i några begränsade fall, särskilt i konditionalsatser (se t.ex. Jørgensen 2000, Bentzen 2014). Skillnaderna mellan språken har åtminstone delvis uppstått i modern tid – så sent som på slutet av 1800-talet har danskan subjekt efter negation i större utsträckning (2).
(2) hvor fint flagrede ikke det lyse Hårs Spind om de svagt rødmende, dunede Kinder (Kidde, Aage og Else: Døden, 1902)
I föredraget redovisar vi resultat från en undersökning av subjektsplacering i svenskan och danskan från 1800-talet till modern tid, och vi diskuterar vilka faktorer som bestämmer ordföljden i de olika varieteterna. I analysen beaktar vi prosodiska, informationsstrukturella och semantiska faktorer. Vi diskuterar möjligheten till variation i negationens position i satsen, delvis för att förklara den begränsade förekomsten av följden negation-subjekt i modern danska.
Referenser
Bentzen, Kristine. 2014. Subject placement with respect to negation. Nordic Atlas of Language Structures Journal 1.
Jørgensen, Henrik. 2000. Placement and Scope of Mainland Scandinavian Modal Adverbs. I: Lindberg, Carl-Erik & Steven Nordahl Lund (eds.), 17th Scandinavian Congress of Linguistics 1, Odense: Institut for Sprog og Kommunikation, Syddansk Universitet, s. 203–221.