”Varför grammatik i skolan?” frågar sig Teleman (1987:8) och frågan har kraftigt diskuterats (jfr. bl.a. Kroksmark et al 1993; Brodow et al 2000; Boström 2004; Boström & Josefsson 2006). Diskussionen fortgår och kan sammanfattas med följande argument: i) kunskap om människan ii) hjälpmedel vid studier i främmande språk; iii) personlig utveckling som kan ge oss en större förståelse för såväl andra som oss själva; iv) språksociologisk kompetens som bygger på (iii); osv (jfr Boström och Josefsson 2006:27ff). Andra studier har tryckt på att studier av det egna språket är ett sätt att utforska världen och vetenskapliga studier (jfr O’Neill 2010).

Collberg (2013) tematiserar att det ringa omnämnande som grammatiken får i styrdokumenten för svenskämnet lämnar ett mycket stort tolkningsutrymme åt den undervisande läraren och läromedlet, varpå elevernas kunskaper i grammatik kan bli högst varierande. Brodow (2000:115f) tar också upp att det diskuterats var grammatik ska undervisas då svensklärare ibland menat att de inte är ”hjälpgumma” till språkundervisningen, medan språklärare uttrycker ett behov av att grunderna tas upp i modersmålet. Inom främmandespråksundervisningen har grammatik och grammatisk och metaspråklig terminologi också kraftigt marginaliserats (jfr Hu 2011:63; Elder et al 1999:82). Elder och Manwaring (2004:145) förklarar detta som en konsekvens av den s k kommunikativt inriktade språkundervisningen.

Vi undersöker och jämför den metaspråkliga förståelsen (dvs. förmågan att tala om språk med språket) och språkfärdigheten hos elever som läser tyska (L2) i Finland och Sverige. Vi relaterar den metaspråkliga kunskapen i tyska till elevernas metaspråkliga kunskap i sitt modersmål svenska. Vi använder skriftliga test baserade främst på dem som används av Roehr (2008), Roehr & Ganem-Gutiérrez (2009) och Alderson et al. (1997). Förståelsen av relationen mellan färdighet och metaspråk är bristfällig. Macaro & Masterman (2006) ifrågasätter om explicit grammatik kan understödja inlärningen av franska (L2). De rapporterar en effekt på vissa grammatikprov men inte på fritt skrivande. Alderson et al. (1997) finner endast en svag korrelation mellan metaspråklig kunskap och färdighet (i franska L2) medan Roehr (2008) finner en tydlig korrelation mellan färdighet (tyska L2) och metaspråklig kunskap. Genom denna studie vill vi få en bild av hur det ser ut hos svenskspråkiga inlärare av tyska.