För anslagstavlan i tiden: Vad händer på svenska anslagstavlor?

Ännu är den analoga anslagstavlan inte död. Detta visar medborgarforskningsprojektet Anslagstavlan (se <https://forskarfredag.se/massexperiment/anslagstavlan-2016>). Inom detta gav sig ett stort antal svenska skolelever år 2016 ut och dokumenterade vad de hittade på svenska anslagstavlor. Resultatet av denna dokumentationsprocess blev nära 1 400 anslag, som transkriberats och finns tillgängliga som en sökbar databas kodad för bl.a. avsändare, ärendetyp, språk och produktionsteknik.

Vi kan anta att den offentliga anslagstavlan utgör en språklig mötesplats där olika aktörer kommunicerar med varandra (jfr Nord 2017), men den har i mycket liten grad utforskats som sådan. Det insamlade materialet kan dock ge en bild av vad som egentligen händer på svenska anslagstavlor i dag och hur den analoga anslagstavlan står sig mot de digitala motsvarigheter som finns i dag. Så vem gör vad på svenska anslagstavlor – och hur?

Denna fråga närmar vi oss i föredraget på flera sätt. Till att börja med redovisar vi en kartläggning av vilken typ av anslag som förekommer utifrån bl.a. avsändarkategori och ärendetyp. Denna lägesbestämning bildar sedan bakgrund för fördjupande tematiska studier i det insamlade materialet, som tillsammans bidrar till att fånga in vad som är typiskt. För det första undersöks en av de mest centrala genrerna, säljannonsen, som jämförs med motsvarande annonser i digitala medier. För det andra undersöks vad som skulle kunna kallas en karaktärsgenre, nämligen efterlysningar av försvunna djur, som också jämförs med motsvarigheter i digitala medier. För det tredje undersöks vilka visuella och språkliga medel olika avsändare har arbetat med att göra sitt anslag till ett som blir uppmärksammat, något som säger mycket om hur anslagstavleanslaget som medium blir taget i bruk.

Referenser

Nord, Andreas 2017. Texter i ett akademiskt rum. De offentliga delarna av en universitetsbyggnad som textmiljö. I: Helgesson, Karin, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord & Åsa Wengelin (red.), Text och kontext: Perspektiv på textanalys. Malmö: Gleerups. S. 71–85.