Flera studier finns gjorda för utveckling av grammatiska strukturer i andraspråksinlärningen av svenska (t.ex. Philipsson 2007). Morfosyntaktiska strukturer i svenskan finns också definierade för de olika utvecklingsstadierna i processbarhetsteorin (Pienemann & Håkansson 1999). Det saknas alltså inte empiriska data för svenskan som ett andraspråk, men det finns också luckor att fylla. En av dessa luckor hittar vi på sfi. I kursmålen för de fyra kurserna finns inte specificerat hur mycket grammatik som ska läras ut och läras in på respektive kurs. En studie av sfi-läromedel (Flyman Mattsson 2016) visade att det finns en stor variation i vilka grammatiska strukturer som tas upp och i vilken ordning de presenteras i de olika läromedlen, vilket kan skapa en viss godtycklighet i undervisningen.
I det här föredraget redogör jag för en studie som är gjord i syfte att skapa grammatiska profiler för de fyra sfi-kurserna. Profilerna bygger på tre aspekter av grammatiken:
- Typiskt utvecklingsstadium för respektive kurs
- Typiska grammatiska strukturer för respektive kurs
- Typisk korrekthetsgrad för respektive kurs
Den första utgår ifrån processbarhetsteorin och visar vilken nivå som är typiskt uppnådd på respektive kurs samt vilka variationer som finns. Här handlar det om vilka strukturer inläraren klarar av att använda produktivt – inte hur korrekt de används. Den andra aspekten undersöks genom vanliga komplexitetsmått inom CAF-forskningen (Housen m.fl. 2012) som till exempel andel underordnade satser och andel utbyggda nominalfraser.
Den tredje aspekten motiveras av Hulstijns (2015) efterlysning av studier om hur inlärare utvecklar en behärskning av strukturerna. Idag vet vi inte om det alls går att tala om utvecklingsstadier i samband med korrekthet eftersom den senaste tidens forskning främst har använt det så kallade ”uppdykandekriteriet” (emergence).
Materialet utgörs främst av skriftliga data med uppgifter utformade för att elicitera olika strukturer och är insamlat från de fyra olika sfi-kurserna men också uppdelat efter studieväg och därmed studiebakgrund. Preliminära resultat visar bland annat att en åtskillnad behöver göras mellan de strukturer som är typiska för en viss språklig kompetens och dem som är typiska för en viss inlärartyp.