Utvecklingen av relationen mellan syntaktisk komplexitet och korrekthet i muntlig och skriftlig L2-svenska på individnivå

Syftet med denna studie är att undersöka om de finskspråkiga universitetsstudenternas sätt att producera syntaktiskt komplexa strukturer på svenska förändras under ett läsår. Närmare sagt undersöker jag om informanterna samtidigt kan fästa uppmärksamhet vid både komplexitet och korrekthet i sina muntliga och skriftliga strukturer. I föredraget presenterar jag den eventuella utveckling som skett i relationen mellan syntaktisk komplexitet och korrekthet mellan två olika tidpunkter. Som material använder jag ett urval muntliga och skriftliga texter från ett större material som jag samlat in för min doktorsavhandling.  Informanterna studerar nordiska språk som huvudämne vid ett finskt universitet.

Tidigare studier av sambandet mellan komplexitet och korrekthet har lett till delvis kontradiktoriska resultat. Skehan (Trade-Off-teori, 1998) konstaterar att relationen mellan komplexitet och korrekthet är konkurrerande medan Robinson (kognitionsteori, 2001) föreslår att dessa två komponenter kan stödja varandra. I tidigare undersökningar (se Mäkilä 2016) har det dock framkommit att resultaten påverkas av bl.a. inlärares färdighetsnivå och riskvillighet. Vidare verkar trade-off oftare förekomma i muntlig produktion pga. begränsad tid för planering. I föreliggande studie undersöks både muntlig och skriftlig produktion för att få en omfattande bild av relationen. Utvecklingen studeras genom att jämföra resultaten från två materialinsamlingsomgångar. På detta sätt är det möjligt att granska förändringen i produktionen av syntaktiskt komplexa strukturer. Metoderna är mestadels kvantitativa.

Denna undersökning är en pilotstudie för en delstudie som ingår i min doktorsavhandling. De preliminära resultaten visar att de individuella skillnaderna är stora vad gäller relationen mellan syntaktisk komplexitet och korrekthet. Det är troligt att informanterna använder något mer varierande strukturer och att andelen målspråksenliga strukturer ökar vid den andra insamlingsomgången.

Referenser

Mäkilä, M., 2016: Syntaktisk komplexitet och korrekthet – en närstudie av finska gymnasisters skrivna inlärarsvenska. I: Kolu, J., Kuronen, M. & Palviainen, Å. (red.): Svenskan i Finland 16. Jyväskylä Studies in Humanities 298. S. 108-123.

Robinson, P., 2001: Task Complexity, Task Difficulty, and Task Production: Exploring interactions in a componential framework. Applied Linguistics 22 (1): 27–57.

Skehan, P., 1998: A Cognitive Approach to Language Learning. Oxford: Oxford University Press.