Syftet med detta bidrag är att undersöka processen bakom tillblivelsen av talade och skrivna texter, och från ett psykolingvistisk perspektiv diskutera processerna utifrån kognitiva teorier om arbetsminne (McCutchen 2006) och teorier om villkor som påverkar språkproduktion tal och skrift (jfr Chafe & Tannen 1987). Dagens samhälle kräver goda färdigheter i både tal och skrift, och resultatet av denna studie kan visa hur sådana färdigheter växer fram, och hur de språkliga drag som används i tal respektive skrift påverkas av den andra modaliteten.

Materialet utgörs av 130 talade och skrivna texter från 45 svenska barn i åldern 10, 12 och 13 år. Alla texter är narrativer, varav 80 st är personliga narrativer där ordningen tal–skrift/skrift–tal balanserades vid inspelningen, och 50 st är bildeliciterade ”grodhistorier” som alltid följde ordningen skrift–tal. Det skrivna materialet samlades in på dator genom tangentloggning (i ScriptLog), och det talade materialet genom videoinspelningar. Detta innebär att det skrivna materialet finns dokumenterat dels som produkt, dvs den färdiga texten, dels som process över hur texten har blivit till, vad skribenten ändrat, när hen har pausat och flyttat sig i texten. Det talade materialet är transkriberat (i CLAN) och kodat för pauser, repetitioner och tvekljud. Detta gör det möjligt att jämföra just processerna i tal och skrift.

Till det här materialet har vi ställt två frågor:

1. På vilket sätt liknar processerna i tal och skrift varandra?
2. På vilket sätt påverkas produkt och process av vilken modalitet (tal eller skrift) som produceras först?

Huvudfokus ligger på kvalitativa jämförelser mellan processer i tal och skrift. Inledande kvantitativa jämförelser visar dock inga signifikanta skillnader i textlängd mellan modaliteterna, men däremot att de skrivna texterna har signifikant högre lexikal densitet och diversitet.

De kvalitativa analyserna visar att barnen i hög utsträckning återanvänder både textstruktur, semantiskt innehåll, lexikala val och syntaktiska strukturer i sin andra narrativa version, oavsett om den är i tal eller skrift. Däremot verkar det som om talade texter som föregåtts av en skriven version är mer influerade av den första texten än tvärtom.

En förklaring till att lingvistiska strukturer återanvänds i den andra narrativa texten (oavsett modalitet) är att detta minskar den kognitiva belastningen under textproduktionen – barnen blir hjälpta av att använda sina tidigare formuleringar igen.