Enligt ett flertal studier med olika språk påverkas begripligheten mest av uttal (t.ex. Saito, Trofimovich & Isaacs 2016).  Däremot är kunskapen mycket mindre om vilka drag i uttalet som är mest kritiska. Prosodiska drag har dock konstaterats vara viktiga för begriplighet i flera studier (t.ex. Trofimovich & Isaacs 2012, Thorén 2008), men vilka drag i prosodin – eller i uttalet i helheten – är de som påverkar begripligheten i finskspråkiga talares uttal av svenska?

Denna presentation fokuserar på de drag i finskspråkiga talares uttal av svenska som är mest kritiska för begripligheten – vilka de är och hur de avviker från målet. Frågorna har fått sitt svar genom tre faser: Först värderade L1-svenska lyssnare (n=64) begripligheten av talprov (n=21) med uppläst L2-svenska. Sedan analyserades uttalet i talproven (n=16) med olika begriplighetsvärderingar av expertlyssnare (n=4) och det undersöktes vilka drag i uttalet som korrelerar med begripligheten. Till sist analyserades talproven akustiskt med avseende på de kritiska uttalsdragen och jämfördes med innehållsligt likadana talprov av finlandssvenska och sverigesvenska talare.

Resultaten är tillämpbara inte bara vid undervisning av L2-talare med finska som förstaspråk utan de kan till vissa delar utnyttjas till att effektivisera språkundervisningen mer generellt.

Referenser

Saito, K., Trofimovich, P., & Isaacs, T. (2016). Second language speech production: Investigating linguistic correlates of comprehensibility and accentedness for learners at different ability levels. Applied Psycholinguistics, 37(02), 217-240.

Thorén B. (2008). The priority of temporal aspects in L2-Swedish prosody. Studies in perception and production. Stockholm: University of Stockholm.

Trofimovich, P., & Isaacs, T. (2012). Disentangling accent from comprehensibility. Bilingualism: Language and Cognition, 15(04), 905–916.