Enligt ett flertal studier med olika språk påverkas begripligheten mest av uttal (t.ex. Saito, Trofimovich & Isaacs 2016). Däremot är kunskapen mycket mindre om vilka drag i uttalet som är mest kritiska. Prosodiska drag har dock konstaterats vara viktiga för begriplighet i flera studier (t.ex. Trofimovich & Isaacs 2012, Thorén 2008), men vilka drag i prosodin – eller i uttalet i helheten – är de som påverkar begripligheten i finskspråkiga talares uttal av svenska?
Denna presentation fokuserar på de drag i finskspråkiga talares uttal av svenska som är mest kritiska för begripligheten – vilka de är och hur de avviker från målet. Frågorna har fått sitt svar genom tre faser: Först värderade L1-svenska lyssnare (n=64) begripligheten av talprov (n=21) med uppläst L2-svenska. Sedan analyserades uttalet i talproven (n=16) med olika begriplighetsvärderingar av expertlyssnare (n=4) och det undersöktes vilka drag i uttalet som korrelerar med begripligheten. Till sist analyserades talproven akustiskt med avseende på de kritiska uttalsdragen och jämfördes med innehållsligt likadana talprov av finlandssvenska och sverigesvenska talare.
Resultaten är tillämpbara inte bara vid undervisning av L2-talare med finska som förstaspråk utan de kan till vissa delar utnyttjas till att effektivisera språkundervisningen mer generellt.
Referenser
Saito, K., Trofimovich, P., & Isaacs, T. (2016). Second language speech production: Investigating linguistic correlates of comprehensibility and accentedness for learners at different ability levels. Applied Psycholinguistics, 37(02), 217-240.
Thorén B. (2008). The priority of temporal aspects in L2-Swedish prosody. Studies in perception and production. Stockholm: University of Stockholm.
Trofimovich, P., & Isaacs, T. (2012). Disentangling accent from comprehensibility. Bilingualism: Language and Cognition, 15(04), 905–916.
Finland är ett tvåspråkigt land med finska och svenska som officiella språk varför båda språken är obligatoriska ämnen på alla skolstadier. Vid medicinska fakulteten vid Åbo universitet avlägger finsktalande medicinstudenter en obligatorisk kurs i medicinsk svenska ”Skärgårdsmedicin och kultur” som också innehåller en obligatorisk intervju (= utvidgad anamnes) med en svensktalande pensionär i den mestadels svensktalande Åbo skärgård (Sahlstein 2017).
Som material för denna studie använder jag medicinstudenters skriftliga reflektioner (n=116; 3. årskurs hösten 2016) efter intervjun. Studien fokuserar på att redogöra för studenters erfarenheter av att använda svenska i tal i en autentisk situation med en svensktalande person samt hur studenterna hade upplevt situationen som blivande läkare. I dessa texter kommer flera olika emotionella aspekter, både positiva och negativa, kring språkinlärning och -användning till uttryck. Synnerligen ofta är det i texterna frågan om s.k. språkrädsla (language anxiety), jfr Gkonou et.al. 2017. I tidigare forskning har språkrädslan betraktats som ett fenomen som förekommer först och främst i den normala språkundervisningen i klassrummet, men i denna studie får studenterna lämna klassrummet och prova sina vingar i en riktig språkmiljö.
Textinnehållet i reflektionerna analyseras primärt ur ett narrativt synsätt (Huhtala 2008). Flera innehållsaspekter i reflektionerna kan dessutom fördjupas genom att betrakta dem mot den bakgrundsinformation (t.ex. studenters motivation att lära sig och använda svenska) som jag samlat in i början av detta longitudinella undersökningsprojekt (Sahlstein 2017).
Detta föredrag anknyter sig tematiskt till min kommande doktorsavhandling vid Institutionen för nordiska språk vid Åbo universitet.
Referenser
Gkonou, Chr. et al. (eds.) 2017 (i tryck). New Insights into Language Anxiety: Theory, Research and Educational Implications. Bristol.
Huhtala, A. 2008. Det pedagogiska självet: en narrativ studie av direktvalda svensklärarstudenters berättelser. Helsingfors.
Sahlstein, A. 2017 (i tryck). ”Varför borde jag kunna svenska?” Finska medicinstudenters uppfattningar om svenskans betydelse i Finland och speciellt i läkaryrket. Svenskans beskrivning 35. Göteborg, 314-328.
