Det är ett av svenskans vanligaste ord. Som pronomen har det flera funktioner; det kan till exempel utnyttjas för att referera och presentera och för att konstruera opersonliga påståenden. Ibland är det svårt att avgöra huruvida det har referens eller om det inte har det, som i följande exempel: ”Håller man på med den här sporten får man verkligen räkna med att det svänger upp och ner.” (Bloggmix 2014)
Mitt föredrag handlar om att utifrån ett modernt korpusmaterial identifiera icke-referentiellt det och dess gränsområde. Jag kommer att lyfta fram ett urval av exempelmeningar för att visa på olika referentialitetskategorier och diskutera referentialitet i förhållande till olika faktorer som kan påverka tolkningen av det. Jag kommer även att presentera ett förslag till hur man lämpligen kan avgöra vad som är icke-referentiellt och vad har någon typ av referens.
Ett särskilt fokus kommer att ägnas åt gränsområdet mellan referens och icke-referens. Här har jag identifierat en kategori – bred referens – som jag sett kan vara av tre olika typer: kontextrikad som innebär att referensen hämtas i den bredare kontexten (1); konstruktionsorienterad när referensen är förlagd till en mer eller mindre lexikaliserad konstruktion (2 ); eller specificerad genom exempelvis ett tids- eller rumsförankrande satsled (3):
- Det blev känslomässigt tungt. (Webbnyheter 2013)
- Det blir som det blir. (Webbnyheter 2013)
- I det ena fallet rör det sig om reflektioner kring livet för den forntida människan. (Akademiska texter – Samhällsvetenskap)
Kategoriseringen av dessa typer tar delvis utgångspunkt i Falk (1993), och typerna är definierade utifrån faktorer som verkar försvaga referentialiteten hos pronomenet utan att det blir helt icke-referentiellt. Min studie visar hittills att det kan röra sig mellan kategorier i samverkan med ledföljd och kategorier av verb. Det finns olika sätt att förstå och beskriva referentialitet, och ett textnära och funktionsbaserat perspektiv utesluter inte ett satsnära. Föredragets innehåll är kopplat till avhandlingsprojektet ”Systemiskfunktionella perspektiv på svenskans det-konstruktioner”, som jag också kommer att presentera i korthet.
Referenser
Falk, Cecilia. 1993. Non-referential subjects in the history of Swedish. Department of Scandinavian Languages. Lund.