Intransitiv konstruktion är på olika sätt besläktad med passivkonstruktionen (Shibatani, 1985; Kemmer, 1993; Solstad & Lyngfelt, 2006; Lyngfelt 2007). Fredrikssons (2016) korpusbaserade undersökning av passiv och dess besläktade konstruktioner i svenska och engelska visar att båda språken har nätverk med många närbesläktade konstruktioner. Studien utgår från förekomster av passivkonstruktion i originaltext på engelska och svenska, och undersöker hur dessa har översatts.

En av de starkaste översättningstyperna i svenska översättningar i Fredriksson (2016) är den intransitiva konstruktionen, som uppvisar många intressanta drag som särskilt framkommer när den kontrasteras mot passiv och ett annat språk. Undersökningen som presenteras vid Svenskans beskrivning 36 utvecklar några av resultaten i Fredriksson (2016) och gör en semantisk analys av (varianter av) den intransitiva konstruktionen i relation till passivkonstruktionen ur ett konstruktionsgrammatiskt perspektiv.

Exempel (1) – (3) illustrerar några intransitiva varianter i översättningar tillsammans med engelska originaltexter. Exempel (1) och (2) visar båda intransitiva mediala konstruktioner men med olika slags subjekt: animat i (1) och expletivt det i (2). Exempel (3) har inanimat subjekt med en intransitiv s-form.

(1) ”It was almost as though I’d been put down in a shop of life styles, and told, there they are, take your pick” […]. (engelsk originaltext)

”Det var nästan som om jag hade hamnat i en butik för livsstilar och blivit tillsagd: se dig om, gör ditt val!” (svensk översättning)

(2) ”But progress was being made.” (engelsk originaltext)

”Men det gick framåt.” (svensk översättning)

(3) ”The greatest revolutionary rising of the nineteenth century, the Paris Commune of 1871, had been defeated, Lenin argued, because it placed too much faith in conciliation and too little in force.” (engelsk originaltext)

”Den största revolutionära resningen under 1800-talet, Pariskommunen 1871, hade enligt Lenin misslyckats därför att regimen satte för stor tro till försonligheten och för liten till makten.” (svensk översättning)

Den semantiska analysen omfattar, till exempel, verbtyp, semantisk roll och animathet hos subjekt och eventuell passiv agent, och grad av transitivitet. Om en deltagare i originaltexten, t. ex. den implicita passiva agenten, helt utelämnas i den intransitiva satsen i översättningen kan verbhändelsen istället uppfattas som ett spontant skeende utan extern orsak eller agent, och har då oftast reducerad transitivitet i förhållande till dess passiva originaltext.

Studien använder sedan statistiska metoder (Dollinger 2015) för att besvara studiens huvudfråga:

• vilken påverkan har faktorer som verbtyp, animathet och deltagarroll på val av konstruktion?

Med andra ord, vad är det som gör att en konstruktion väljs framför en annan? Förekomsten av och styrkan i dessa faktorer påverkar i sin tur tolkning och förståelse av texten i fråga.

Referenser

Dollinger, S. 2015. The Written Questionnaire in Social Dialectology: History, Theory, Practice.

Amsterdam: John Benjamins.

Fredriksson, A-L. 2016. A corpus-based contrastive study of the passive and related constructions in English and Swedish. Avhandling. Gothenburg: University of Gothenburg.

Kemmer, S. 1993. The Middle Voice. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins.

Lyngfelt, B. 2007. Mellan polerna. Reflexiv- och deponenskonstruktioner i svenskan. Språk och stil 17, 86-134.

Shibatani, M. 1985. Passives and Related Constructions: A Prototype Analysis. Language 61:4, 821- 848.

Solstad, T., & B. Lyngfelt. 2006. Perspectives on demotion: Introduction to the volume. I Lyngfelt B. & Solstad (red.), Demoting the Agent. Passive, middle and other voice phenomena. Amsterdam/Philadelphia: John Benjamins. 1-20.

Anföringskonstruktioner i talspråket har väckt ökat intresse inom språkforskningen som ett språkligt område med stor innovativ potential som visar hur talarna använder sitt språk efter sina pragmatiska behov.

I mitt bidrag beskriver jag anföringskonstruktionen de e som och dess funktion som inledning till en konstruerad dialog (constructed dialogue, Tannen 1986) för att iscensätta en muntlig berättelse. Konstruktionen sätts i sammanhang med anföringsmarkörer som beskrivits för andra germanska språk.

I det där sammanhanget ser jag konstruktionen de e som som en ytterligare språkspecifik realisering av konstruktionen NP + (kopula) + komparativ subjunktion som återfinns i flera språk. Jag utgår från beskrivningar av anföringskonstruktionen inom olika språk och argumenterar för att funktionen av att uttrycka ”the vividness of direct speech combined with the pragmatic force of indirect speech” (Golato 2000:34 om ich so /er so, jfr. Romaine & Lange 1991 om to be like) även kan överföras på svenskans de e som.

Medan konstruktionen visar på olika nivåer av ’syntactic fixing’ inom olika språk vad gäller huruvida kopulaverbet ingår i konstruktionen eller inte, är det påfallande att flera germanska språk har samma strukturella upplägg med en komparativ subjunktion, och, om verbplatsen är fylld, en kopula som kärna. Detta tyder på att den komparativa subjunktionen potentiellt är en del av en anföringskonstruktion med en tydligt avgränsad funktion inom ett språk, samtidigt som konstruktionen till sin form och betydelse är språkövergripande. Intressant är att detta förefaller inte bara stora språk, utan också mindre språk som dialekter, vilken mina egna forskningsresultat tyder på.

Resultaten av min studie tyder på att konstruktionen de e som som anföringsstrategi utöver att den har den allmän pragmatiska funktionen att distansera talaren till det sagda, även använder sin semantiska potential som komparativ subjunktion att ytterligare minska talarens ansvar för citatets innehåll.

Motsvarande mönster ser man i det engelska to be like (cf. Romaine & Lange 1991). Det kan även diskuteras om vi här kan tala om en parallell grammatikalisering i språken eller om det handlar om pragmatisk inlåning från engelska. Oberonde av vilket det här är fråga om, är det anmärkningsvärt att flera germanska språk förefaller dela denna möjlighet av att använda anföringskonstruktionen. Detta kan tolkas som de första stegen mot en identifiering av ett universellt kognitivt tankemönster – nämligen det delade behovet av att uttrycka ett minskat ansvar (responsibility, Östman & Solin 2016) som talare – som uttrycks i samma konstruktion, vilket betyder med samma lingvistiska medel, i olika språkliga varieteter.

Referenser

Buchstaller, Isabelle & D’Arcy, Alexandra. 2009. Localized Globalization: A Multi-Local, Multivariate Investigation of Quotative like. Journal of Sociolinguistics 13 (3), s. 291–332.

Golato, Andrea. 2000. An Innovative German Quotative for Reporting on Embodied Actions: Und Ich so/und Er so ’and I’m like/and he’s like. Journal of Pragmatics 32,s.29–54.

Kwiatkowski, Marion. 2016. The Use of the Pragmatic Particle som Among Adolescents with a Migrant Background. Pro-graduavhandling, Freiburgs Universitet.

Romaine, Suzanne & Lange, Deborah. 1991. The Use of like as a Marker of Reported Speech and Thought: a Case of Grammaticalisation in Progress. American Speech 66.3, s. 227–279.

Tannen, Deborah. 1986. Introducing Constructed Dialogue in Greek and American Conversational Literary Narrative. I: Florian Coulmas (red.), Direct and Indirect Speech. Berlin/New York: Mouton de Gruyter.

Östman, Jan-Ola & Solin, Anna. 2016. Introduction: Discourse and Responsibility. I: Jan-Ola Östman & Anna Solin (red.) Discourse and Responsibility in Professional Settings. Sheffield: Equinox.