Vikten av att läsa och förstå sakprosa i svensk skola har tillgivits en allt större vikt och uppmärksamhet i skoldebatt och media. För elever är förmågan att kunna förstå sakprosa central ur ett demokratiskt perspektiv liksom för att de ska kunna tillgodogöra sig utbildning och fungera i samhälls- och yrkesliv (Knudsen, Skjelbred & Aamotsbakken 2009).
Kulbrandstad (2012) och Roe (2014) har efterlyst modeller för explicit läsundervisning byggd på systematik från skrivforskning. En bearbetning av Dysthe, Hertzberg & Løkensgaard Hoels (2011) texttriangel till en lästriangel är en sådan modell för lärare att arbeta med aspekter på olika nivåer vid läsning i syfte att utveckla läskompetensen hos elever. Modellen lästriangeln är ett teoribaserat förslag till läsundervisning som används i två webbutbildningar för Skolverket inom Läslyftet (Mossberg Schüllerqvist, Hedelin & Wejrum 2015; 2016). Presentation kommer att visa modellen och dess olika nivåer och diskutera hur lärare kan använda den som utgångspunkt i sin läsundervisning för att utveckla kunskaps- och förståelseinriktade lässtrategier och etablera ett metaspråk för textförståelse och textanalys.
Lästriangeln som metamodell för läsförståelse av sakprosatexter har i en studie prövats i årskurs 8. Eleverna har läst sakprosatexter och sammanfattat innehållet liksom skattat sin egen läsförståelse och hur de går till väga före, under och efter läsning av sakprosa. Eleverna har i studien fått undervisning och arbetat med sakprosatexter utifrån tre av lästriangelns nivåer. Preliminära resultat visar att modellen som en del av ett språk-, läs- och skrivutvecklande arbetssätt med modellering och metakognitiva textsamtal kan bidra till förståelse om den egna läsprocessen och kunskap om hur globala och lokala aspekter, som exempelvis syfte, textstruktur och ordval, hänger samman och påverkar läsförståelsen. Samtidigt visar studien att kopplingen mellan lokal och global nivån måste ske explicit eftersom ett detaljfokus kan leda till att elever sökläser och därigenom får en försämrad helhetsförståelse.
Referenslista
Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Hoel, Torlaug Løkensgard (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Knudsen, Susanne V., Skjelbred, Dagrun & Aamotsbakken, Bente (red.) (2009). Lys på lesing: lesing av fagtekster i skolen. Oslo: Novus.
Kulbrandstad, Lise Iversen (2012). Lesing i utvikling: teoretiske og didaktiske perspektiver. Bergen: Fagbokforlaget.
Mossberg Schüllerqvist, Ingrid, Hedelin, Zara & Wejrum, Marie (2015). Lässtrategier för skönlitteratur. Stockholm: Skolverket. [Internet: https://lasochskrivportalen.skolverket.se/#/moduler/3-Grundskola/014_lasstrategi_for_skonlitt].
Mossberg Schüllerqvist, Ingrid, Hedelin, Zara & Wejrum, Marie (2016). Lässtrategier för ämnestexter. Stockholm: Skolverket. [Internet: https://lasochskrivportalen.skolverket.se/#/moduler/7-Gymnasieskola/028_lasstrat-for-amnestext].
Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik: efter den första läsinlärningen. 1. uppl. Malmö: Gleerup.