Idrott har historiskt sett varit främst en stark arena för män, både gällande det idrottsliga och det journalistiska (Branting 2016). Inom många idrotter har manliga idrottare fortfarande bättre resurser än kvinnliga idrottare och till viss del kan detta också förklaras av medial uppmärksamhet. Media har institutionell makt när det gäller hur hegemoniska maktförhållanden förhandlas fram. Därför kan medialt fokus också få konsekvenser för exempelvis hur resurser fördelas mellan olika idrotter, också utifrån kön. Hegemoniska maktrelationer och föreställningen om kön förhandlas fram på subtila sätt, t.ex. genom att kvinnliga idrottare marginaliseras, trivialiseras och sexualiseras (Duncan and Messner 1998, 180). Mediala representationer spelar då en viktig roll för konstruktionen av femininitet och maskulinitet (Markula 2009, 6).
I det här föredraget har jag för avsikt att diskutera några första resultat från min studie om hur föreställningar om relationen mellan idrott och kön förhandlas fram i studiosamtal på tv i svensk kontext. Vilka möjligheter har kvinnliga och manliga idrottare och experter att förhandla sig till starka maktpositioner i interaktion i studiosamtal och i kommentering i idrottsliga diskurser? Hur positionerar de sig? Hur blir de positionerade? De positioner som ses som eftersträvansvärda i studien är de som framgångsrik expert och framgångsrik idrottare.
Studien är samtalsanalytisk och ligger inom fältet för språk och kön. Fokus ligger på att studera hur maktpositioner förhandlas fram i interaktion i studiosamtal inom ramen för feministisk diskursanalys. Makt förhandlas i interaktion i konkurrerande om än sammanflätade diskurser (Baxter 2003, 1). I studien ses makt därmed som flytande, något som man förhandlar om snarare än något som individer har (Foucault 1993).
Materialet utgörs av SVT:s sändningar från VM i längdskidor i Lahtis 2017. Analysen fokuserar på hur kvinnliga och manliga experter genom interaktion i studion blir bekräftade och avvisade multimodalt. Såväl talat språk som gester, miner och kroppspositioner undersöks. En stark maktposition får den som i interaktion blir bekräftad. Bekräftelse ger möjligheten att förhandla sig till positionen som framgångsrik expert. Den starka maktpositionen blir dock svår att uppnå för den expert som blir avvisad.
Studien har även för avsikt att besvara hur kvinnliga och manliga skidåkare kan förhandla sig till positionen som framgångsrik idrottare. Positionen förhandlas främst fram genom hur idrottarna positioneras i samtal. Analysen inriktar sig på två olika parametrar; diskurser som tangerar personligt kontra sportsligt och professionellt samt diskurser om mental styrka kontra fysisk styrka. En tendens som kan skönjas i materialet är att kvinnliga idrottarna positioneras i en personlig diskurs i större utsträckning än de manliga skidåkarna. Den personliga diskursen blir framträdande i inslag om de kvinnliga skidåkarna som barn och genom att ta in deras familjemedlemmar i sändningen. De manliga skidåkarna positioneras inte i samma utsträckning i förhållande till sin familj i inslag om dem. Studien är viktig eftersom föreställningar om relationen mellan idrott och kön på tv inte har studerats interaktionellt tidigare i svensk kontext.
Referenser
Baxter, Judith. 2003. Positioning Gender in Discourse: A Feminist Methodology. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Branting, Stina. 2016. ”Kvinnliga Sportjournalister Vill Bryta Manliga Revir.” Idrottsforskning. http://www.idrottsforskning.se/kvinnliga-sportjournalister-vill-bryta-manliga-revir/.
Duncan, Margaret Carlisle, and Michael A. Messner. 1998. ”The Media Image of Sport and Gender.” In: MediaSport, edited by Lawrence A. Wenner, 170–185. London & New York: Routledge.
Foucault, Michel. 1993. Diskursens Ordning: Installationsföreläsning Vid Collège de France Den 2 December 1970. Sv översättning. Stockholm: Symposion.
Markula, Pirkko. 2009. Olympic Women and the Media: International Perspectives. Houndmills, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.