”Vi behöver ladda om våra värderingar liksom”. Begreppet värdering i en managementdiskurs

Värdering är något av ett modeord i management och strategisk kommunikation. Inte minst inom olika organisationskulturprojekt talas det om värderingar som ”tas fram”, ”lanseras”, ”förankras” och ”implementeras”. Det har hävdats att organisationskultur i många fall betraktas på ett instrumentellt sätt av både organisationsledningar och organisationsforskare (t.ex. Alvesson 2015). Kulturen och värderingarna ses då som styrmedel och som medel för att nå övergripande verksamhetsmål. Inte bara företag utan även myndigheter fokuserar idag i hög grad på ”lanseringen” av organisationsspecifika värderingar (se t.ex. Rehnberg 2014), en företeelse som kan relateras både till det kluster av idéer som brukar benämnas New Public Management (Hood 1991), och till den nyare nätverksbaserade styrlogiken New Public Governance (Bao m.fl. 2012).

Denna posterpresentation inriktas på managementdiskursen om värderingar som den kommer till uttryck i Trafikverket, en myndighet som har beskrivits som ”en nyckel om man vill förstå förändringar i staten” (Jacobsson 2015). Det huvudsakliga materialet utgörs av inspelningar och transkriptioner från möten med en arbetsgrupp inriktad på organisationskultur. Analysens centrala frågeställning är: Hur konstrueras begreppet värdering internt i Trafikverket?

Med hjälp av diskursanalys undersöks både vilket innehåll som begreppet värdering fylls med och hur det används. Analysens teoretiska utgångspunkt är socialsemiotisk, i den bemärkelsen att jag ser begrepp som resurser som inte har en strikt avgränsad betydelse men väl en betydelsepotential (t.ex. van Leeuwen 2005).

Analysresultaten stöder de påståenden som tidigare gjorts om förekomsten av ett instrumentellt förhållningssätt till värderingar i en organisationskontext. Med hjälp av den diskursanalytiska metoden visas i undersökningen hur detta instrumentella synsätt tar sig uttryck i praktiken, på en språklig mikronivå. Men analysen nyanserar också bilden. Parallellt med det instrumentella förhållningssättet uttrycks en medvetenhet om att ett sådant synsätt innebär en förenkling.

Den aktuella studien har genomförts inom ramen för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, som bedrevs vid Förvaltningsakademin vid Södertörns högskola 2013–2016. Ett delsyfte med studien är att visa på hur språkvetenskapliga perspektiv på ett fruktbart sätt kan användas inom organisationsforskning.