Svenska har länge varit ett andraspråk för många i Finland, ett språk de med modersmål finska enligt lag måste lära sig i grundskolan. I Sverige finns också sedan länge behov av att undervisa svenska som andraspråk  (Sv2). Sveriges regering initierade 2014 (Skolverket 2014) ett projekt som tittar på hur nyanlända lär sig, där ett huvudsyfte är att skapa verktyg som kan stödja evalueringen och inlärningen av Sv2.

Svenska språket har ett tydligt behov av passivkonstruktionen som delvis kan relateras till dess starka V2-princip. Konstruktionerna varierar mellan s-passiv, bli-passiv, och vara-passiv. Källström (2012: 117) påpekar att de många alternativa passivkonstruktionerna kan göra det ”svårare att göra fel som andraspråksinlärare”, men det är ”inte så lätt för en andraspråksinlärare att … få klart för sig om det passar med morfologisk passiv eller om hjälpverbspassiv är bättre” (2012: 118).

Passiv inom Sv2 har studerats bl.a. utifrån lärarnas uppfattning, där i en enkätstudie visade Inkinen-Järvi & Jokinen (2016: 165) att 63 % av lärarna på språkcentrum vid finska universitet såg s-passiv som en grundläggande kunskap i svenska. Författarna fann också att det finns en ”märkbar spridning” i hur lärarna ser på s-passiven: 63 % grundläggande, 27 % kärnstoff och 10 % kompletterande (2016: 167).

Andra lingvistiska drag har studerats av Lahtinen & Palviainen (2011) och Palviainen (2012) och korrelerats till behärskningsnivåer enligt GERS, eng CEFR (COE 2001). De har visat att inversion blir mer korrekt på högre nivå (V2-regeln) (Lahtinen & Palviainen 2011: 95-96). Men de påpekar att korrektheten visar så stor skillnad mellan individer att den inte kan ses som ett kriterium för B2-nivå (2011: 99). Vi behöver således ännu hitta andra starka nivåindikatorer.
Vårt fokus ligger på hur svenskans passiver används av andraspråksinlärare i skriven produktion. Detta studerar vi med hjälp av den svenska SweLL-korpusen (Språkbanken, Volodina et al., 2016) och den finska Topling-korpusen (Kielipankki & Jyväskylä universitet, www.jyu.fi/topling). Vi relaterar detta till hur passiverna presenteras i läromedel i Sv2 med hjälp av COCTAILL-korpusen (Språkbanken, Volodina et al., 2014). Vi utreder huruvida bruket av passiver är något som kan användas som nivåindikator. För vår studie kombinerar vi empiriska och datalingvistiska/statistiska metoder. Vi kontrasterar också hur bruket av passiv skiljer sig i  Sv2 jämfört med modersmålstalare för att få en komplett bild.