Tidigare studier om inlärning av svensk prosodi har handlat om inlärning av tonaccenterna (Kuronen m.fl. 2016), temporala mönster (Thorén 2008) och fonotaktiska strukturer (Abrahamsson 2009, 101 ff.). Fokus har oftast legat på inlärning av något enskilt drag, vilket gör att kunskapen om sambanden mellan inlärning av olika drag är rätt liten. I det här föredraget redogör vi för en akustisk studie, där utveckling av prosodin hos relativt avancerade L2-talare av svenska undersökts. De undersökta dragen är realisation av satsbetoning, yttrandeintonation och tonaccenterna. Också genomsnittlig grundtonsfrekvens (f0), f0-variation och röstomfång har analyserats. Syftet med undersökningen är kunna konstatera vilken betydelse inlärning av ett drag har för något annat drag. Vidare redogör vi för ett lyssningstest, som syftade till att analysera vilken betydelse inlärning av ett visst prosodiskt drag har för lyssnare med svenska som förstaspråk.
Resultaten visar att L2-talarna (n=10 med finska som L1) tillägnade sig både fonologiska och fonetiska aspekter av svenska. Inlärningen av de fonologiska dragen – tonaccent 2 och duration som betoningskorrelat – hade ett samband med inlärningen av de mer fonetiska dragen: målspråklig yttrandeintonation, större röstomfång och högre genomsnittlig f0. Vi fann också ett samband mellan inlärning av rytm och intonation genom att målspråklig satsbetoning oftast resulterade i målspråklig yttrandeintonation. Därmed visar resultaten att inlärning av L2-prosodi inte består av separata enheter utan inlärning av ett drag tycks befrämja inlärning av andra drag.
Lyssningstestet visade att lyssnarna (n=53) bedömde L2-uttalet som lika målspråkligt oavsett vilken melodi det satsbetonade ordet hade: korrekt tonaccent, ingen tonaccent eller t.o.m. felaktig tonaccent. Tydlig satsbetoning och frånvaro av flera betonade stavelser i yttrandet var viktiga prosodiska drag för L1-lyssnarnas bedömning av bra uttal.
Litteratur
Abrahamsson, N. 2009. Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur AB.
Kuronen, M., Ullakonoja, R. & Kautonen, M. 2016. Inlärningen av de svenska tonaccenterna hos finska S2-talare – automatiseras uttalet? Språk och stil, NF 26. 161–194.
Thorén, B. 2008. The priority of temporal aspects in L2-Swedish prosody: Studies in perception and production. Department of Linguistics, Stockholm University.