Jag skulle aldrig säga så – hur vi undviker att tala om begreppet ras

Att tala om vissa ämnen kan leda till interaktionella problem av olika slag. Ett sådant ämne är i en svenskspråkig kontext begreppet ras. I ett historiskt perspektiv har Sverige gått från att vara ledande inom rasbiologi (Höjer 2012) till att ”bli ett världssamvete för antirasism” (Sandberg 2017), och detta skifte tar sig interaktionella uttryck i samtal om ras.

Hur vi talar om begreppet ras har tidigare inte studerats ur ett interaktionellt perspektiv på ett svenskt material. Däremot har liknande forskning på engelskt material visat att de flesta människor ”vill se bortom ras” och att fokus istället läggs på klassbaserade och ekonomiska orättvisor när samhällsproblem diskuteras (Omi 2001).

I den här studien undersöker vi hur 14 informanter pratar om och använder begreppet ras i intervjusamtal, både enskilda och i grupp. Vi utgår från teorier inom samtalsanalys och interaktionell lingvistik och undersöker det interaktionella arbete som krävs för att tala om ett tabubelagt ämne (se t.ex. Jefferson 1984, Pomerantz 1984). Det vi kan se är att det är tydligt att talarna väljer att både avfärda och undvika ordet ras och att de genom sin argumentation positionerar sig själva som antirasister. I undersökningen får begreppet ras tjäna som exempel för att visa hur vi kan agera då vi talar om tabubelagda ämnen i allmänhet.

Referenser

Höjer, Henrik. 2012. ”En meningslös sortering av människor.” I: Forskning & Framsteg nr. 8/2012.

Jefferson, Gail 1984. ”On the organization of laughter in talk about troubles.” I: Atkinson & Heritage (eds), Structures of Social Action: studies in conversation analysis.

Cambridge: Cambridge university press. S. 346–369

Omi, Michael 2001. ”Rethinking the Language of Race and Racism”. I: Asian American Law Journal. Vol. 8. s. 161-167.

Sandberg, Christin. 2017. ”Antirasister tvistar om ordet ras”. I: Språktidningen nr. 1/2017.

Pomerantz, Anita 1984. ”Agreeing and disagreeing with assessments: some features of preferred/dispreferred turn shapes.” I: Atkinson & Heritage (eds), Structures of Social Action. Studies in Conversation Analysis. Cambridge University Press. S. 57–101.