Redan under det tidiga 1800-talet var det svenska skriftspråket standardiserat. Under det sena 1800-talet gavs det också goda förutsättningar för att implementera det standardiserade skriftspråket till svenska medborgare genom undervisning i både småskola och folkskola där skrivundervisningen vanligen bestod av avskriftsövningar (Lindmark 1994:52ff.). Vi vet dock mycket lite om i vilken utsträckning som den genomsnittlige svenske språkbrukaren använde det standardiserade skriftspråket i ett vardagligt och privat sammanhang – i de vardagliga skriftpraktiker som växte fram och etablerades under det sena 1800-talet, i dagböcker, visböcker, brev och vykort.

I mitt föredrag kommer jag att presentera en studie av en dagbok från sent 1800-tal, skriven av två kvinnor i jordbruksmiljö. Dagboken är skriven på en blandning av dialekt och svenskt riksspråk. I studien ställer jag frågan i vilken utsträckning den vardagliga dagbokspraktiken är länkad till en nationell språkkontext? För att besvara frågan studeras dagbokens ”globala textdrag”, som riksspråkliga drag på lexikal nivå, morfosyntaktisk nivå samt standardiserade stavningskonventioner. I föredraget kommer framförallt de globala textdragen att belysas med exemplifieringar av de lokala textdragen. Jag diskuterar om denna vardagliga skriftpraktik hade potential att stärka individers lokala språkliga identitet och om även den nationella språkliga identiteten stärktes.

Studien tillhör forskningsområdet skriftens sociala historia (the social history of literacy) och den utgör samtidigt ett bidrag till en svensk språkhistoria ur ett underifrånperspektiv. I studiet av svensk skrifthistoria har man i alltför ringa grad beaktat språksociologisk variation, vilket har sin grund i att språkhistoriska beskrivningar vanligen ger historien om det tryckta skriftspråket som förmedlats av en elit (Elspass 2012:156). Handskrivna dokument tillkomna i vardagliga kontexter har endast mer undantagsvis använts i studier av svensk språkhistoria. Föredraget visar hur studier som denna skulle kunna användas för att komplettera de etablerade språkhistoriska beskrivningarna.

Urval av referenser

Elspass, Stephan 2012. The Use of Private Letters and Diaries in Sociolinguistic Investigation. I: Handbook of Historical Sociolinguistics, s. 156–169. Blackwell.

Lindmark, Daniel 1994. Pennan, plikten, prestigen och plogen. Den folkliga skrivkunnighetens spridning och funktion före folkskolan. Umeå: Umeå universitet.

Nordlund, Taru 2007. Double Diglossia – lower class writing in 19th-century Finland. I: Multilingua. Journal of Cross-Cultural and Interlanguage Communication, s. 229–246.

Laura Villa & Rik Vosters eds. 2015. The Historical Sociolinguistics of Spelling. John Benjamins Publishing.