Det har länge talats om konstruktionsgrammatikens relevans för andraspråksinlärning (t.ex. Tomasello 2003, Littlemore 2009, Ellis 2013) och på senare år har det också börjat dyka upp studier av praktisk tillämpning i undervisningen. Dessa har ofta handlat om s.k. mönsterigenkänning, dvs. övningar där elever/studenter ska identifiera och karakterisera återkommande mönster i en samling exempelmeningar (Wee 2007, Holme 2010, Prentice m.fl. 2014, Loenheim m.fl. 2016, Håkansson m.fl. 2016).
Ett alternativ till mönsterigenkänning är det vi här kallar typfall, dvs. att man först befäster en särskilt vanlig instans av en konstruktion och inte förrän i nästa steg introducerar mönstrets produktivitet. Experiment av Casenhiser & Goldberg (2005) ger psykolingvistiskt stöd för att språkinlärning gynnas av en sådan input, och även Bybee (2010) framhåller betydelsen av ”the most frequent member of a category”.
Vi kommer att redovisa ett klassrumsexperiment med konstruktionsbaserad andraspråksundervisning, där två elevgrupper har gjort både typfalls- och mönsterigenkänningsövningar (Brasch under arbete). Med en konstruktion har den ena gruppen arbetat med mönsterigenkänning och den andra utifrån typfall; med en annan konstruktion tvärtom. Övningarna bygger på konstruktionsbeskrivningar hämtade ur databasen Svenskt konstruktikon (Lyngfelt m.fl. 2014, kommande). Eftersom elevunderlaget är litet ligger fokus mer på metodutveckling än på kvantitativa jämförelser.
Undersökningen bygger delvis på ett tidigare klassrumsexperiment, där vuxna inlärare gjort övningar i mönsterigenkänning (Håkansson m.fl. 2016). Följaktligen kommer vi också att jämföra erfarenheterna från de båda studierna.
Referenser
Brasch, Matilda (under arbete). I svåraste laget eller hur bra som helst? Typfall och mönsterigenkänning i konstruktionsbaserad andraspråksundervisning.
Bybee, Joan (2010): Language, Usage and Cognition. Cambridge: Cambridge University Press.
Casenhiser, Devin & Adele E. Goldberg (2005): Fast mapping of phrasal form and meaning. Developmental Science 8, 500–508.
Ellis, Nick (2013): Constructions Grammar and Second Language Aquisition. I: Th. Hoffmann & G. Trousdale (eds.):
The Oxford handbook of construction grammar. Oxford & New York: Oxford University Press, 348–378.
Holme, Randal (2010): A construction grammar for the classroom. IRAL 48, 355–377.
Håkansson, Camilla, Benjamin Lyngfelt, Joel Olofsson & Julia Prentice (2016): Applying the Swedish Constructicon to language pedagogy. Constructicon-based exercises in the L2 classroom. Föredrag vid Constructional Approaches to Language Pedagogy 2. Basel, juni 2016.
Littlemore, Jeannette (2009): Applying Cognitive Linguistics to Second Language Learning. New York: Palgrave MacMillan.
Loenheim, Lisa, Benjamin Lyngfelt, Joel Olofsson, Julia Prentice & Sofia Tingsell (2016): Constructicography meets (second) language education: On constructions in teaching aids and the usefulness of a Swedish constructicon. I: S. de Knop & G. Gilquin (eds.): Applied Construction Grammar. Berlin: De Gruyter Mouton, 327–355.
Lyngfelt, Benjamin, Lars Borin, Linnéa Bäckström, Markus Forsberg, Leif-Jöran Olsson, Julia Prentice, Rudolf Rydstedt, Emma Sköldberg, Sofia Tingsell & Jonatan Uppström (2014): Ett svenskt konstruktikon. Grammatik möter lexikon. I: Svenskans beskrivning 33. Helsingfors, 268–279.
Lyngfelt, Benjamin, Linnéa Bäckström, Lars Borin, Anna Ehrlemark & Rudolf Rydstedt (kommande): Constructico- graphy at work: Theory meets practice in the Swedish Constructicon I: B. Lyngfelt, L. Borin, K. H. Ohara & T. T. Torrent (eds.): Constructicography: constructicon development across languages. Amsterdam: John Benjamins.
Prentice, Julia, Lisa Loenheim, Benjamin Lyngfelt, Joel Olofsson & Sofia Tingsell (2016): Bortom ordklasser och satsdelar: konstruktionsgrammatik i klassrummet. I: Svenskans beskrivning 34. Lund.
Svenskt konstruktikon. <http://spraakbanken.gu.se/konstruktikon>
Tomasello, Michael (2003): Constructing a Language. A Usage-Based Theory of Language Acquisition. Cambridge, Massachusetts: Havard University Press.