Finlandssvenskt teckenspråk: Bojar, koherens och konstruktionsgrammatik

Studien diskuterar den icke-dominanta handens funktioner i diskurs på finlandssvenskt teckenspråk, specifikt de funktioner som s.k. bojar har. Specifikt beskriver jag de funktioner som hjälper till att skapa koherens i diskurs. Jag använder konstruktionsgrammatik som analysmetod för att beskriva parametrar (”attribut”) och deras värden för prototypiska listbojar. Parametrarna är de fonetiska delarna i ett tecken: handform, orientering, rörelse, plats och de icke-manuella elementen. I den här presentationen koncentrerar jag mig på handform, orientering och rörelse och visar hur en sådan analys ter sig i form av konstruktionsgrammatiska lådor (se t.ex. Fried & Östman 2004: 45). Dessa lådor med interna särdrag kommer vidare att specificeras för en konstruktions språkliga funktion med attribut och värden som definieras inom konstruktionsdiskurs (CxD; jfr Östman 2015).

Bojarna har olika funktioner i tecknade språk; många av dem liknar de funktioner  pragmatiska partiklar och diskursmarkörer har i talade språk. En översikt av olika bojtyper i tecknade språk ges t.ex. i Liddell (2003) och Nilsson (2007). Bojarna markerar olika aspekter i en diskurs: koherens, interaktion, engagemang, och är viktiga för att förmedla förståelse av hur olika delar i en diskurs hör ihop. De olika bojtypernas form varierar i olika teckenspråk även om språken är nära besläktade (Siltaloppi 2016).

Jag visar i min analys hur olika bojar och deras form, betydelse och funktion kan beskrivas på ett generellt plan. Alla bojtyper har inte en fast form, men det finns former och funktioner som kan generaliseras och min uppgift i denna studie är att explicera den inre variationen inom en bojtyp.

Användningen av konstruktionsgrammatiska verktyg i teckenspråksstudier har ingen lång tradition (men se Lepic 2015). Studien är således även ett viktigt tillägg till analyser med denna modell på nya typer av material.

 

Referenser

FRIED, MIRJAM & JAN-OLA ÖSTMAN, 2005. Construction Grammar: a thumbnail sketch. I: Fried, M. & Östman, J-O. (red.), Construction Grammar in a cross-language perspective. Amsterdam: John Benjamins. S. 11–86.

LEPIC, RYAN, 2015.  Motivation in Morphology: Lexical Patterns in ASL and English. Dissertation. UC San Diego Electronic Theses and Dissertations -series.

LIDDELL, SCOTT K., 2003. Grammar, gesture, and Meaning in American Sign Language. Cambridge: Cambridge University Press.

NILSSON, ANNA-LENA, 2007. The non-dominant hand in Swedish Sign Language Discourse. I: Simultaneity in Signed Languages. Form and function. Current Issues in Linguistic Theory Volume 281. Red. Myriam Vermeerbergen, Lorraine Leeson & Onno Crasborn, 163–185. Amsterdam: John Benjamins Publishing Company.

SILTALOPPI, SATU, 2016. Den andra handen. Den icke-dominanta handens funktioner i finlandssvenskt teckenspråk. Magisteravhandling. Helsingfors universitet: Nordiska språk.

ÖSTMAN, JAN-OLA, 2015. From Construction Grammar to Construction Discourse … and back. I: Konstruktionsgrammatik V: 15-44. Tübingen: Stauffenburg.