Kategoriseringar och positionering i ett gruppsamtal om mödrahälsovård

I VINNOVA-projektet Vänta barn på arabiska och svenska! ska vårdvetare och språkvetare ut­veckla en app med normkritisk design i syfte att underlätta kommunikationen i mödrahälso­vården mellan vårdpersonal och arabisktalande kvinnor. Appen ska primärt fungera som komplement till tolkar och bidra med information om mödrahälsovårdens vad, hur och varför.  Ett underliggande syfte med projektet är att ge ökad förståelse om vilka uttalade och outtalade normer som råder i svensk mödrahälsovård.  Forskningsprojektet utgår från de problem som uppstår i den språkliga och kulturella kommunika­tionen mellan arabisktalande kvinnor och vårdpersonal i mödrahälsovården (se Axelsson m.fl. 2016). Som ett led i att kartlägga kommunikationsproblem genomför forskar­grup­pen fokusgruppsamtal med barnmorskor och gravida kvinnor.

I föredraget presenteras en diskursanalys av ett gruppsamtal med barnmorskor och forskare. I analysen tillämpas begrepp från aktör-nätverksteori (Hagren Idevall 2014; Latour 2007; Law 2009) och membership categorization analysis (Hagren Idevall & Bellander 2014; Ericsson 2014). Syftet är att undersöka hur aktörerna i samtalet kategoriserar och positionerar den patientgrupp som de sam­­talar om, främst i relation till svenskfödda kvinnor men även i relation till uttalade och out­talade föreställningar om vad som ses som normalt i svensk mödrahälsovård. Den fråga som står i centrum för analysen är: Vilka synsätt på svensk mödrahälsovård och patientgruppen gravida, arabisktalande kvinnor kommer till uttryck i gruppsamtalet?

Resultatet indikerar att både forskare och vårdpersonal positionerar de arabisktalande kvinnorna som en normavvikande kategori i svensk mödrahälsovård.

Referenser

Axelsson C., Byrman G., Petersson G., Skoglund A. & Stevenson-Ågren J. (2016). ”Det kan bli så mycket fel”: Förstudie om barnmorskors upplevelser av kommunikation med gravida kvinnor utan funktionell behärskning av svenska.  Kalmar/Växjö: Linnéuniversitetet.

Ericsson, Stina (2015).  Diskrimineringens grunder: Intersektionella perspektiv på elevtexter. I: Mats Landqvist (red.), Från social kategorisering till diskriminering: Fyra studier av språk och diskriminering och ett modellförslag.  Huddinge: Södertörns högskola. S. 13–40.

Hagren Idevall, Karin (2014). ”Politiskt korrekt” och normalisering av rasism. En diskursanalys av positioneringar och underliggande perspektiv i ett kommentarsfält. I: Språk & Stil nr 24. S. 101–132.

Hagren Idevall, Karin & Bellander, Theres (2014). Membership Categorization Analysis – för analyser av kategoriseringar i tal och skrift. I: Anna-Malin Karlsson & Henna Makkonen-Craig (red.), Analysing text AND talk. Att analysera texter OCH samtal. FUMS rapport nr 233. Uppsala: Institutionen för nordiska språk. S. 44–68.

Latour, Bruno (2007). Reassembling the social: an introduction to actor-net-work-theory. Oxford: Oxford University Press.

Law, John (2009). Actor Network Theory and Material Semiotics. I: Bryan Turner (red.), The New Blackwell Companion to Social Theory. Chisester: Wiley-Blackwell. S. 141–158.